"Livets efterrätt"

Jag har hört pensionen kallas livets efterrätt... Men egentligen kan det väl lika gärna vara livets huvudrätt - tiden då man (kanske) har mera tid för det man verkligen vill göra... Tiden då ansvaret för eventuella barn (kanske) inte känns lika stort och man är mer fri att göra som man önskar... Det är iallafall det jag tänker om pensionen. :) Om min pension blir så det vet jag ju inte förrän om x-antal år, men jag kan ju alltid önska.

Jag har gjort s k stafflikort åt två (tre) av min mans kolleger som går i pension efter sin semester. Det första kortet är till herr&fru och det andra till fru + hennes make naturligtvis... (om det är någon av er eventuella läsare som vet vem det är till - sssschhh!! Vi har inte gett dem ännu. ;))

Bilderna på båda korten är digistämplar från Mo Manning, den här heter Jack and Ginger och den andra Young Love.

Här har jag vikt pappret som ett kuvert och "fodrat" framkanten med lite papper och en mönstrad kant bara för att det som finns på tagen inne i "kuvertet" inte ska synas direkt...

...på tagen finns min mans favoritrecept som också uppskattats av kollegan. :)

Så här ser ett stafflikort ut från sidan, det kan alltså stå för sej självt.

Nu ska här ätas jordgubbar med glass! Nam! :)

Ha det gott!